Jag ser det jag ser och ser inget annat Och det jag ser när jag tittar gör mig redigt förbannad.
Om dom är hänsynslösa är jag likadan, och står någon i min väg, ja då smäller det bra.
En grej jag märkt genom att stå i baren är alla sjuka människor i den här stan. Speciellt tjejerna som håller på som de gör. Ljuger, vänder folk emot andra och gör allt för att de själva ska framställas som bäst. Det värsta är att ingen står för det de gör. Om någon har något att säga om eller till mig så gör det då för fan. Stå inte där som en blåst jävla brud när jag kommer fram och konfronterar dig om du snackat skit bakom min rygg eller jävlas med mig eller mina kompisar. För jag tar ingen skit, står upp för mig själv och de jag tycker om. Har varit med om allt för mycket för att bry mig om dumma brudar som tror de är något. Jag behandlar alla med respekt i början, men när man själv bryter den respekten så är den helt borta och kommer aldrig tillbaka.
Ni som tror ni är bäst och coolast är egentligen ingenting. Ni som retar andra i skolan, eller behandlar andra som skit är _ingenting_. Jag kan bara säga det: de som var coolast i min skola då jag gick i högstadiet och gymnasiet är idag (oftast) ingenting. Och det roligaste är att de fortfarande tror de är bäst. Hälsar inte när man går förbi på stan osv.
Har hört att folk gått runt till mina nya vänner och berättat vad jag var för person i Timrå. Att jag inte hade så många kompisar osv. Att jag var mobbad. Mobbad var jag inte, ingen retade mig. Anledningen till att jag hade få vänner var att jag inte ville försöka vara något. Jag ville inte umgås med de tjejer som pratade om vilka de knullat i helgen eller gick bakom ryggen på varandra. Jag var inte alls avundsjuk.
De få vänner jag hade brydde sig om mig och vi hade kul tillsammans. Åren med Evelina, Stina och Mikaela var faktist riktigt kul. Vi brydde oss inte om att växa upp i högstadiet, för det kunde vi göra längre fram. Vi skyddade varandra och pratade inte skit om varandra som ALLA andra tjejer gjorde.
De tjejer som blev vuxna i högstadiet är oftast de som är mest omogna nu. Hade ingen tid på sig att bara ha kul. Gick istället på fester och blev fulla, låg med massa killar och kunde inte gå utanför dörren utan smink. Så håller de fortfarande på.
Mår bra nu när jag ser vilka losers vissa av dem är. Vilka av dem har en pojkvän som älskar dem och inte köper deras kärlek? Bor själv? Har ett jobb? Har riktiga vänner som inte går bakom ryggen på dem? Det har jag. Är väldigt stolt över den jag är. Klarar mig helt själv, har helt fantastiga vänner och en perfekt pojkvän.
Måste notera en sak med denna text: Visst finns det undantag av dem som gick i gymnasiet med mig. Men det är inte många.
Älskar er: Josse D, Jossan J, Samantha, Hanna, Jonna, Prawin, Amanda S, Julina, Ewwe, Stina och framförallt min älskade lillasyster.
Tom, du vet att du är mitt allt.
Kommentarer
Trackback
